Dagens boost

Du är så himla fin, du som läser detta just nu. Hur fredagen än känns så betyder du massor, för mig eller någon annan i din närhet. Någon skulle inte överleva vardagen utan dig. Bara så du vet liksom

Chokladtjejen

Åh, våren hade kommit.

Jag och mina kursare sprang ut i solen, äntligen visade den sig efter månader bakom moln. Vi satte på oss solglasögonen och kände oss våriga, ja nästan lite fulla av våren. Vinden blåste kallt i ansiktet när vi stod och njöt av strålarna vid bibliotekets huvudentré. Vi köpte oss varsin kaffe och jag lyxade till det med en chokladbit som jag omsorgsfullt lade på kaffetlocket. Jag sipprade glatt på mitt kaffe på väg tillbaka till skolan och ännu en lektion av naturresurser. 

"Lovisa, sen när har du ett stort, brunt födelsemärke på näsan?" frågade M. mig. Eh, ja, det undrade jag med. Vid närmare undersökning hade chokladbiten färgat av sig på nästippen när jag klunkat i mig kaffet. Vilken tur att jag stod och pratade med ett gäng personer som jag nästan aldrig pratar med. De trodde nog att det var ett födelsemärke... Eller kanske inte...

Dagens ansiktsuttryck

Sadeln som försvann

Nu var det mer än två månader sedan jag loggade in här. Ser att många fortfarande kikar in här (blir lika förvånad varje gång).

Tänkte berätta en rolig historia. Jag och min roomie skulle cykla till Ica för att storhandla. Jag har fått en konstig hobby, det är nämligen storhandling. Jag älskar att dra till affären, hitta billiga extrapriser på icastudent-rabbatt och känna att jag gjort riktiga kap. Jag vet, jag är den ultimata studenten. I alla fall, när vi kommer ut till cyklarna på gården ser jag att min inte ser ut som den brukar göra. Den ser kantigare, ja lite hårdare ut på något sätt. Går lite närmare och ser att det bara är en stump där sadeln en gång har suttit.

Sadeln var stulen.

Och vet ni vad, jag blev inte ens ledsen. Jag tyckte uppriktigt synd om den stackare som tog den sadeln, den var så sjukt obekväm, det är sant. Dessutom så var det ganska korkat att bara ta sadeln och inte hela cykeln om man verkligen ska stjäla något kan man tycka. Därför har jag den senaste veckan gått till allt, hunnit prata i telefonen med vänner och familj i Uppsala och se den här staden på lite närmare håll.

Tack sadeltjuven, du gjorde verkligen min vecka.