OH MY, the fooood

Ojojoj. Maten här är utsökt, underbar, fantastisk och lagad med hela hjärtat. Jag hade ingen aning att indisk mat kunde smaka så otroligt bra. Jag vet, jag använder lite väl många adjektiv, men det är den värd. Vi äter rooti som är bröd i alla olika former och storlekar, grönsaksgrutor, dal, bönor och linser, frukt, ris och chai i överflöd. Systrarna är vegetarianer under den här perioden under året eftersom det är dyrare med kött just nu. I söndags ville de att vi ska laga något svenskt, så vi gjorde potatisgratäng! De tyckte nog om det, lite gran i alla fall. På lördag blir det kokosbollar, mumma :)

Framme hos Systrarna

Nu är vi framme och har gjort oss hemmastadda hos systrarna. De bor på en stor gård med en underbar trädgård, kaniner, fält så långt ögat når och vakthundar. Vakthundarna är en historia för sig, de sitter inlåsta i en bur under dagen för att de inte ska kunna attackera människor och släpps ut under natten. Än har de inte förstått att vi bor här, utan blir helt galna så fort vi går förbi burarna. Vi vågar oss alltså inte ut på natten, vilket glädjer systrarna. Vid klockan tio börjar de skälla som galningar, och då vaggas vi även till sömns av trummor och sjukt högljud hindisång. De har en hindifestival på bondgården bredvid som de avslutar fram på morgonkvisten, de kommer fortsätta i någon vecka till så det är bara att härda ut.

På dagarna åker vi fram och tillbaka till byarna som de arbetar med. Första dagen åkte vi till byn som ligger längst bort från där vi bor. Det fanns ingen riktig väg dit, utan vi åkte upp och ner på stenkullar i en snustorr ödemark med vissna träd. Under regnperioden är området grönt och frodigt, men det kommer vi missa.

Människorna talar bara hindi, så vi övar våra hindiskills så mycket vi kan. De skrattar väldigt mycket när vi försöker uttala orden med tungan rätt i mun. Det är rätt svårt om vi säger så... Systrarna är också väldigt oroliga över att vi äter så ”lite”. Vi är proppmätta hela tiden av allt de trycker i oss. Det är artigt att tvinga i andra mat före man själv äter, så vi måste äta väldigt mycket. Vi har dock lärt oss det hemliga tricket. Man ska vifta lite med handen och säga ”nei nei”, vänligt men bestämt och sen överösa dem med beröm för hur gott maten smakar. 



Tågutsikt

 

 

 

 

Tja, tja bloggen!

Jag vet, det var ganska lange sen jag skrev och det forra inlagget var inte sarskilt matnyttigt. Jag har skrivet nagra blogginlagg som jag kommer att tidsinstalla, typ ett per dag, sa ni far lite mer info om hur jag har det Sa hall till godo, snart far ni veta allt om Gori, djungeldusch och husodlor. Kram tills vi ses igen

I am alive

Hej cyberkompisar!

Jag lever, jag mar bra och jag har nu hunnit borja kanna mig riktigt hemma har hos nunnorna i Bhoplal. Det har hant sa otroligt mkt, vi aker pa skumpiga vagar (ibland saknas vagarna och vi aker upp och ner for stenkullar, maste upplevas real life) for att komma till byar dar nastan alla lever under fattigdomsgransen. Det ar otroligt, vilket privilegium det ar att fa mota dessa manniskor. Jag har bilder pa min egen dator, nu lanar jag systrarnas. Nar vi har fatt vart eget wi-fi, som vi for ovrigt har forsokt fixa i en vecka men inte funkar, ska ni fa se dem!

Puss tills vi hors igen!

Longings

Idag är sista dagen med internet på ett tag. Jag tycker det ska bli ganska skönt att testa vara helt utan (även om det kanske rör sig om en två veckor) för att inse att man klarar sig. Att inte kunna googla allt utan vara tvungen att fråga face to face, eller kanske slå upp det i en bok, oh my.

Vi åker härifrån med buss vid fyra och sedan nattåg från Bombay vid 22 tiden. Det är första gången jag åker tåg i Indien, så det ska bli spännande. Har hört så många (skräck)historier om upplevelsen, så nu känner jag mig redo att testa det själv.

Chai, CHAI? Coffee coffee, chai, cha? ANYONE?

Försäljare som vill att jag ska köpa chai och kaffe kommer det finnas gott om, likaså ficktjuvar och fullt med folk. Tillgång till toaletter kommer det däremot inte finnas i överflöd av, men sådant löser sig. Kan miljontals indier åka tåg varje dag så kan jag också.

Imorgon kommer vi fram till Bhopal som är känd för det här som du kan läsa mer om här. Därifrån kommer vi åka några timmar ut på landet till ett kloster. Vi ska bo hos ett gäng nunnor. Vi kommer äta med dem, arbeta med dem, umgås med dem, laga mat med dem, be med dem, skratta med dem och gråta med dem. Det kommer bli en erfarenhet om vi säger så.

SÅ, om någon har något viktigt att säga till mig (typ som lycka till eller liknande) så är det bäst att ni skyndar på, ni har exakt 7 timmar på dig innan vi sätter oss i bilen.

weheartit.com

Välkommen ombord, finns nog plats för en till!

Fikah gånger två

Födelsedagsfika! När någon fyller år eller får löneförhöjning ska det firas så därför bjuder man kollegorna på något gott. Vi bidrog med kladdkakan som vi bakade igår. 

Dessutom var det inte bara en person som fyllde år idag, utan två, så därför fick vi tårta nu på eftermiddagen. Kladdkakan blev så uppskattad att jag var tvungen att fixa receptet, vilket ni ser på andra bilden. Skrev ner den klassiska kladdkakan, "Lovisa & Rebeckas kladdkaka" och muffinskladdkaka. Så får de lite variation till alla torra kakor liksom. 

The Swedish Kladdcake

Läs med en stor dos av svengelska

So, we made Swedish kladdcake today. It was very appreciated. Felt like a real luxury after a long day. Yummy!

En bild - Tusen ord

Dagen började med alla hjärtans dags rosor till frukosten

Vi besökte ett barnhem för flickor. Rebecka har precis tagit ett foto på dessa tre ursöta tjejer som genast måste springa och  kolla hur det blev

Barnhemmet. Vacker byggnad

Inne i en av sovsalarna

De sjöng en sång för oss, och vi för dem. Det blev nationalsången och "Jesus är kungen i djungeln, hu hu"

Regnväder, inget man ser ofta här

Alla hjärtans dag. För några dagar sedan fick jag mejl av en anonym person i Sverige som ville att jag skulle köpa blommor och choklad till Rebecka. Dessvärre gillar hon inte choklad, och snittblommor säljs inte i älsklingsaffären, så det var ett svårt uppdrag. Jag föreslog att jag skulle köpa päron och chips istället, och anonym gick med på detta.

- Ska DU köpa chips?
- Eh, ja?

Jag försöker att hålla mig till nyttigheter, så förvirringen var total när jag skulle försöka smuggla med en påse chips från affären. Men det gick. Så, då var chips och päron fixat, men blommorna då? Skulle bli lite väl misstänksamt om jag föreslog att vi skulle leta efter snittrosor till idag liksom. Men imorse kom jag på att direktörns bakgård är full av blommor och inte minst rosor. Sagt och gjort sprang jag ner för fulla muggar med min stora kniv för att fixa lite blommor. Mötte både vakten och Ali som nog undrade vem jag skulle lönnmörda på alla hjärtans dag, dessa olyckliga kärlekshistorier...

- Tadaaa! Glad alla hjärtans dag! Det är inte från mig (även om jag gärna tagit på mig äran) men från anonym. Btw undrar anonym om du vill gifta dig med honom? 

Nej det undrade inte anonym, men visst hade det varit ett fint avslut på berättelsen? Men rosor, chips och päron fick hon minsann!

Ha en underbar alla hjärtans dag älskade vänner och familj. Ni betyder allt för mig och jag är så glad över den kärlek och det stöd ni ger mig. Tack för att ni finns!

weheartit.com

Ät frukost och var glad

Åh åh, bra bra BRA dag! Har suttit überkreativ vid vårt lilla skrivbord i vårt lilla kontor och kommit på en kalasbra idé som jag tänker förverkliga så fort jag klivit av planet i Svea Rike. Sen har jag pratat med en klassis från THS som gör mig überpeppad och ger mig bra perspektiv på saker och ting. Sen har jag läst alla bloggar jag kunnat hitta om frukost och fått cravings på alla möjliga konstiga saker, som stekt gröt. Har aldrig smakat det, men en bild säger mer än tusen ord och bilderna på stekt gröt ser otroligt gott ut. Nu har jag skypat med sister's from another mister och är nöjd med livet.

Hoppas att du också har haft en fin onsdag. Om inte så föreslår jag att du lägger dig omedelbums, får lite skönhetssömn och sedan äter en god frukost. Det gör dig garanterat på bättre humör!

Foton weheartit.com

Word!

weheartit.com

Den tropiska sjukdomen

För några dagar sen råkade jag ut för den tropiska sjukdomen. Det var en hel eftermiddag då jag försmäktade utan vatten på denna öde ö och trodde jag skulle dö. Jag gjorde allt för att inte tänka på hur otroligt törstig jag var och hur gärna jag ville träna (vilket, tro mig, inte är det smartaste utan vatten), men det gick inte så bra. För att släcka törsten åt jag två stora päron och drack ett glas äcklig "ko"mjölk. Sedan kom Ali med en stor låda fylld med vattenflaskor. Kan ni inse min lycka? Äntligen kan jag träna! Men det gick inte en lång stund innan jag börjar må riktig illa. Plågar mig igenom 30 minuter men inser att jag inte klarar mer och hoppar in i duschen.

Puh, då var det över. Men i spegeln skådar jag något jag aldrig sett förut, den tropiska sjukdomen. Jag är helt blå under armarna, som om jag fått två stora blåmärken. Jag blir lite nervös. Vattenbrist? Komjölksförgiftning? Den fruktade tropiska sjukdomen? Åh nej. Jag får panik och undrar hur de indiska sjukhusen ser ut inuti. Jag har besökt ett en gång och dit skulle jag inte ens vilja skicka min värsta ovän. Ska jag ropa på Becka eller kommer jag svimma på fläcken? Sen lugnar jag ner mig och tänker att jag kanske borde testa skrubba lite med tvål och vatten. Färgen försvinner och ett ljus går upp.

Doktorns råd:
För att undvika den fruktade tropiska sjukdomen bör du tvätta nyinköpta kläder en gång innan du använder dem, särskilt blåa plagg som lätt färgar av sig. Och för att undvika illamående under träning bör du inte dricka ett stort glas indisk komjölk, äta två päron och sedan dricka hinkvis med vatten under träningen.

Tisdag

Fettistisdag, påven avgår och Nordkorea testar kärnvapen, intressant dag.

Hur Nordkorea kan lura en hel befolkning och motverka varje försök på revolution kan ni läsa mer om här.

Har inte varit särskilt sugen på någon speciell mat här borta, men igår när jag skypade med pappa samtidigt som han gjorde spagetti och köttfärsås blev jag väldigt frestad. Idag är det ju semeldagen och att se bilder på semlor gör att jag verkligen vill ha en, trots att jag inte gillar semlor egentligen. Annars är mörk choklad det enda jag verkligen saknar här!  

HCDI

Jag kom att tänka på att många av er vet att jag åker för Eriskhjälpen. Ni har säkert en hel del koll på vad Erikshjälpen är för något, om inte så har ni säkert handlat i någon av deras second hand affärer. Men vad HCDI är för organisation som jag är baserad på kanske ni inte vet. Därför tänkte jag skriva ett väldigt luftigt och lättsmält inlägg om HCDI så ni får lite koll var jag har hamnat.

Holistic Child Development India
HCDI är en kristen barncentrerad hjälporganisation som arbetar för att höja standarden för utsatta barn, deras familjer och samhällen. Det görs på olika sätt.

• Child Focused Community Programmed

- Ett program som jobbar i en hel by för att lyfta upp standarden för hela samhället. Det gör så att barnen automatiskt får det bättre

- Man har bl a barnparlament där barnen lär sig att uttrycka sina åsikter och ta egna beslut

- Man jobbar även med försörjningen för föräldrarna. Har mamman och pappan arbete med skälig inkomst så kan barnen gå i skolan

Foto HCDI

• Residental Child Care

- Driver hostels som barn bor på som behöver komma hemifrån av olika anledningar

- Hjälper de med allt! Mat, kläder, relationer, kärlek, plugget osv osv

Foto HCDI

• Children At High Risk

- Jobbar med de mest utsatta barnen

- Gatubarn, döttrar till prostituerade, arbetande barn

- Vissa av barnen lyfts in på hostels 

Foto HCDI

• Vocational Training

- Är yrkesutbildnings-skolor för ungdomar som behöver ett jobb

- Verkstad, syslöjd osv

Foto HCDI

• Special Projects

- Vid tsunamikatastrofen fanns HCDI på plats vid Andaman Islands utanför östkusten (som tillhör Indien) som drabbades hårt av katastrofen

Denna dagen ett liv

Har varit helt uttråkad på jobbet i dag. Ni vet, när man bara sitter av timmarna? Vi hade vårt lilla framträdande i förmiddags, sedan hade vi en kort session med mannen som är ansvarig för RCC, Residential Child Care, som bland annat driver hostels för barn som behöver komma hemifrån av olika anledningar. Förhoppningsvis ska vi få besöka ett i morgon som finns lite utanför Pune. Sedan har vi fått träffa nunnorna som vi ska få bo hos i Bhopal. De verkade väldigt trevliga, så jag ser verkligen fram emot tiden där! I övrigt har jag suttit här vid skrivbordet och rullat tummarna känns det som.

Men eftersom jag tycker det är tråkigt att sitta och göra ingenting bestämde jag mig för att vara produktiv och göra en ordlista på hindi. Kan ju vara bra att ha och jag vill gärna lära mig så mycket som jag kan när jag ändå är i Indien.

Jag är säker på att ni har tips på bra saker man kan hitta på när man måste underhålla sig själv, så fram med det bara!

Produktiv underhållning:

• Skriv handlingen till framtida bok
• Kolla roliga platser på google earth
• Lär mig Mac Book (har haft datorn ett tag, men har ännu inte utforskat den)

Hej hopp

Så, då var den persen över. Vi klarade av att framträda hela sången, trots att jag började skratta sista gången vi sjöng refrängen. Men roligt hade vi! Efteråt kom alla fram och grattade oss och ville lära sig sången på hindi. Nu måste vi sjunga något mer nästa gång vi kommer tillbaka hit om två månader. I don't think so...

Ja ni ser ju själva, glad tjej...

Sunday is funday

Vilken PRODUKTIV dag vi haft!

St Paul Church

Hängt på favoritstället. Inhandlade bl a hopprep. Kan en 16 årig tjej hoppa 15 min/dag kan jag också. Amen!

Blekansikte med indisk mamma på lunchen

Sedan har jag suttit i tre timmar och kollat på ALLA hotel i norra Goa, tro mig, alla. Det slutade med att jag kom fram till att det första hotellet vi kollade på förra veckan var det mest prisvärda och verkade bäst. Men nu är vi säkra på den saken i alla fall.

Sedan har vi övat på presentationen vi ska hålla i morgon och övat in en svensk sång med stämmor och kanon till morgonsamlingen. Jag förtjänar en klapp på axeln och ett "bra jobbat, Lovisa!", vilket jag precis tvingade Rebecka att göra.

Idag har vi varit här i två veckor. Vart tar tiden vägen? Är så tacksam för att jag är här, får hänga med underbara Våfflan varje dag och lära mig så mycket. Trots svensk sång i morgon ser jag fram emot nästa vecka. Ny dag, nya möjligheter, eller vad säger du Becka?

Pyjamasbyxor, here I come

Tjatja bloggen!

Hehe, dagens outfit tillägnat mina kära bloggläsare, ja, skratta på ni bara. Rosa pyjamasbyxor är inne här, så det så. Sen var jag tvungen att fota min kvällsmat också. Är det lördag så är det!

Hasta La Vista Amigos, nu ska jag fortsätta läsa Bilbo och försöka förtränga att vår handledare har tvingat oss att sjunga en svensk sång på morgonsamlingen på måndag. Wish me luck!

In a girls bag

Kända bloggare visar ju alltid upp vad de har i väskan. Detta är lite av grejerna jag kånkar runt på:

- Tuggummi

Mitt beroende här borta. Efter frukost, efter chai, efter mat och chai igen. Skulle aldrig klara mig utan det

- Handsprit 

En självskriven självklarhet

- Plånbok

Svårt att klara sig utan rupies...

- Näsdukar

Folk använder ju inte toapapper här så det är bra att ha med

- Foto på familj 

Okej, brukar inte ha med det i väskan, men det var så fint så det fick komma med i bilden

- Almanacka

Skriver upp små glimtar från vardagen, är roligt att ha sen

Becka har varit så snäll och kollat inställningarna på min kamera, så nu bilderna inte så grumliga och mycket skarpare! Thänks Våfflan! Läs btw hennes inlägg om vår trevliga morgon om du behöver skratta lite ;)

90210

Igår kväll satte jag mig på balkongen för att käka obligatoriskt ris med kyckling och kolla lite på Beverly Hills. För några dagar sen frågade jag Becka om hon hade sett serien "Nio, noll, två någonting?" 

"Beverly Hills menar du? En jättekänd tv-serie från 80-talet?"

Jaja, jag brukar inte kolla på serier.

Men den var otroligt usel så jag stängde av efter 30 minuters lidande. Sedan ville kolla på en lättsam och rolig film så vi satte på "Beauty and the Briefcase" med Hillary Duff som ingen av oss hade sett. Dåligt val. Har aldrig sett en sämre film. 

Vaknade på rätt sida imorse i alla fall och småsjöng inne i duschen. När jag kommer ut möts jag av en arg blick. Jag hade gått in i badrummet två gånger i natt och dessutom rostat en macka vid 05.30 (can't blame me for being hungry?). Tydligen är det någon som kräks ute på gården varje kväll som Becka blivit väckt av, därav den arga blicken. Ska låna henne ett par öronproppar, de gör susen. Jag ska försöka att inte rosta fler mackor på natten heller... Man måste ju kompromissa.

Voices Of Children

I remember the days when I was a rag-picker. I was so happy to get admission in the school. 

The death of my brother was the saddest moment of my life. 

The sickness of my father was a very tough period of my life.

I earned money by rag picking. 

Whatever problems came into my life, I am hopeful for my life because I have to become Miss World.

- Renu

My mother is very important for me because I see at many places people kill girls but my mother gave birth to me.

My father is very important for us because he has no addiction towards drugs or alcohol which is very common. He is taking responsibility of the family.

I know I can live and solve my problems in my life. My parents will help me and I will be a doctor in the future. 

- Sanjivani

Läser om barns tankar, funderingar och drömmar. Så mycket hopp, trots så mycket hemskt som har hänt i deras liv. Tacksamheten över att mamman inte förskjutit sin dotter för att hon var av det kvinnliga könet. Tacksamhet för att pappan inte dricker eller tar droger. 

Det ger mig lite perspektiv.

Barn ska vara glada! Foto Ester Lorentzen

Skärpning!

Igår pratade jag och Becka med en man på kontoret. Han berättade om sin dotter som var mycket väluppfostrad. Hon skulle gå upp kl 5.00 varje morgon för att studera. Dessutom skulle hon läsa dagstidningen varje dag och anteckna för att visa att hon läst den. Hon skulle dessutom hoppa hopprep 15 minuter varje dag för att det var bra träning.

Helt plötsligt fick jag lite prestationsångest. 

Fashion update

I förrgår och igår var vi och shoppade kläder. Jag har till min stora fasa införskaffat ett par illrosa pyjamasbyxor (som de bestämt hävdar att man kan ha på sig ute) och en lika illrosa schal. Hur kunde detta hända? Tydligen så matchade det till en havsblå indisk klänning jag även köpte. Vi fick experthjälp med shoppingen, en tjej från kontoret följde med oss så att vi inte köpte helt fel grejer. Vad jag ansåg skulle matcha helt okej, mörkrött med militärgrönt, var tydligen ett stort, fett nej. Men rosa och blått funkar alltså jättebra. Kläderna ska skrika "Se mig!" här, inte svart, vitt och beige som vi är vana vid i Sverige med andra ord, och "den lilla svarta" byts ut med "alla färger du kan tänka dig". 

Övrig fashion update är att jag använder babypowder istället för puder för att dämpa glansen i ansiktet (har torr hy hemma men inte här inte) och om du är tunnhårig så finns all hjälp du kan behöva här, reklamen garanterar dig håret tillbaka i alla dagstidningar! 

Turkos, guld och rött, add some blingbling och du är helt rätt!

For harm or for good?

När bilarna backar här så spelas det en liten glad melodi för att passerande ska veta om det och akta sig. I början trodde vi att folk hade otroligt dålig musiksmak, tills vi insåg detta. Men jag undrar om barnen verkligen aktar sig för bilarna när de spelar musik utan istället tycker att det låter roligt och går närmare. Jag skulle verkligen bli intresserad om jag var tre år och hörde ett ljud som liknar det när man öppnar upp en smyckes-ask eller som en leksak låter när man trycker på den...

GRATTIS PÅ DAGEN

SAMERNAS NATIONALDAG!!! Wehoo. Jag och min syster firade på skype och hissade en hemmagjord flagga samtidigt som vi sjöng med i nationalsången. Texten var dock något otydlig, så vi hittade på lite: 

Det finns renar och snö, renar har massa horn, och det finns hundra olika ord för snö och blommor...

Om vi är samer? Nej. Om vi känner någon same? Nej. Men vi gillar att tagga saker och jag är absolut fascinerad av deras kultur. Idag var samernas nationaldag så varför inte fira det som kan firas?

Vacker samisk sång kan ni höra här, det är inte nationalsången, men otroligt fint!

Máddji som sjunger i klippet