Långhelg

Alltså, vilken underbar långhelg det har varit! Vi åkte till tjejerna i Hawassa och hade det allmänt underbart i två dagar. Bussresan dit och hem tog över tio timmar, utan en ordentlig toapaus. Eller okej, bussen stannade där det fanns lite buskar och alla män sprang ut och gjorde sitt medans kvinnorna satt kvar. Jag gick ut för att sträcka på benen lite och då kom det fram tio små vackra barn och ville kolla på den konstiga vita tjejen. Hade ju inte varit så enkelt att smita iväg obemärkt och göra sin grej då liksom.. I alla fall, vi har hängt på hotell, badat, solat (jag är så sjukt bränd på magen att det verkligen är synd om mig), kollat på flodhästar och apor, fått massage, skrattat och haft det fantastiskt! Här är ett gäng oredigerade bilder från resan!

Frukost utomhus

Satt och drack en Cola på hotellet vi hängde på i lördags i väntan på att J. skulle komma med sjön som utsikt. Synd att det inte syns på bilden

När J. kom beställde vi självklart Machiato, det är samma sak som cappuchino. Här är cappuchino varm mjölk med chokladpulver ovanpå, haha

Fina fina :) 

Ett av de stånd där man kan köpa färsk frukt. Åh, kommer sakna det här!

Happy girl!

Ett träsk där det hängde massa fåglar

På det andra hotellet där vi åt lunch i söndags 

Till dig mamma, visst liknar han Lusse lite

Åsnor, finns överallt precis som det finns kossor och andra djur på vägarna

V. och J. undervisade på en skola i måndags och då passade jag på att hänga med

New week

Är det måndag eller tisdag idag? Håller inte reda på dagarna trots att vi har ordentliga arbetsveckor. Helgen var underbar, åkte hem till en norsk familj och hängde med dem, åkte sedan till kyrkan och käkade söndagslunch efter det. Har även hängt mycket med familjen som vi hur lägenhet av. Vi dricker tre små koppar kaffe och skrattar ikapp. Så underbara de är! Har tyvärr inga foton att bjuda på då ngt konstigt har hänt med min kamera. Den kan inte fokusera och det går inte att se på de foton jag tagit..

I alla fall, jag och R. tragglar vidare med uppsatsen som vi ska skriva. Vi kompletterar varandra bra med skrivandet, jag vill att allt ska gå fort och kan lätt göra saker lite slarvigt bara för att få gjort dem, medan han verkligen tar sig god tid på att få det riktigt bra.
Jag ser till att vi inte fastnar för länge vid en punkt, och han ser till att det blir ordentligt gjort.

I helgen åker jag troligtvis till de andra från skolan och hälsar på. Det ska tydligen vara fin natur där de bor så det ska bli kul.

Peace out 

Torsdag

Oh no! När vi skulle ta minibussen idag till jobbet så försökte jag tränga mig in på sättet längst bak. Slutade med att en man tyckte synd om mig och flyttade sig till ett litet säte bredvid som han knappt fick plats på. Försökte byta med honom eftersom jag tvingat honom att flytta på sig men han skrattade bara åt mig. Suck, så jobbigt när man inte riktigt förstår de sociala koderna om hur man ska bete sig...

Nu i förmiddags besökte vi ett cooperativ, det är en grupp kvinnor som sparar pengar tillsammans och kan även låna av cooperativet. Kvinnorna startar sedan sina små affärer där de lagar mat eller köper in kläder som de sedan säljer vidare. För många av kvinnorna går deras affärer väldigt bra och de kan nu försörja sina familjer.

Här kommer lite bilder huller om buller från utflykten

Från cooperativet. Detta är handen till kvinnan som är ordförande för den SACCO som vi besökte. Var tvungen att fota hennes underbara ring

Jag och några av kvinnorna som är med i cooperativet

En av kaffekvinnorna på WISE. Undrar om hon förstår vad som står på hennes t-shirt...

I en väldigt trång minibuss

En livs levande minibuss! In i denna kan man proppa kanske 15 passagerare

På cooperativet. Kvinnorna håller koll på att alla lån betalas in i tid varje vecka

En taxi på gården. Om man har tur så är sätena hela och rena. Oftast har man inte tur

En underbar kvinna som ville sälja telefonkort, tuggummi och näsdukar till oss

Färg, färg, färg. Älskar det!

Ett typiskt fruktstånd. Smygfotade med han hann upptäcka det..

En lokal kiosk där man köper allt man behöver

Tillbaka till kontoret!

24/7

Sorry, jag vet att jag skulle uppdatera 24/7 här och lägga upp massa bilder, men jag är busy busy på kontoret! Vi har fått i uppdrag att göra en studie inom organisationen, och underlaget som vi använder kommer vi kunna använda oss av i vår B-uppsats, vilket är kalas! Men det blir väldigt mycket läsande av rapporter, intervjua personal och försöka förstå vad det egentligen är vi ska skriva om. WISE är inte direkt en okomplicerad organisation, utan har massa olika lager och departments som går in i varandra och som gör olika saker. Ska försöka bena ut det och förklara det för er så enkelt som möjligt, men inte nu. Nu ska jag fortsätta läsa och sedan fånga en ur personalen och fråga ut henne så mycket som möjligt innan det är dags att gå hem!

New week

Woop Woop, Monday!! Det här är tredje dagen vi är på kontoret och vi börjar sakta men säkert få in rutiner här.

Morgon
Vaknar 06.30, går upp och äter en frukost bestående av två mackor, en med jordnötssmör och bananer och den andra med antingen ägg eller avokado. Tar minibussen till jobbet, och kommer lite efter 8.00, vilket ändå är före alla andra. Så kul att de säger att vi måste komma 8.00 när ingen gör det i alla fall. Minibussen är verkligen ett äventyr för sig. Skrangliga blåvita minibussar där vanligtvis en kille i äldre tonåren öppnar dörren samtidigt som bussen sakta kör förbi "hållplatsen" och ropar ut stället dit bussen ska. Vill man hänga med måste man vinka och hoppa in, typ i farten.

Min morgonvy, rosa väggar och fluffiga gardiner

On our way to the office

Dagen
Vi kommer fram till kontoret och pratar med alla vi ser. Att arbeta på ett kontor innebär inte datorarbete i åtta timmar, utan man umgås och har alltid tid för att prata lite extra över en kopp starkt kaffe eller sött te. Jag älskar det, samtidig som jag undrar hur de hinner få saker gjorda. Vi är verkligen så extremt stressade i Sverige så att vi glömmer bort människor runt omkring oss, å andra sidan har vi verkligen kommit långt i vår ekonomi på många sätt. Det bästa hade varit att kombinera de två kulturerna, att arbeta hårt men inte glömma bort vänner och familj runt omkring oss.

Älskar kontoret, så mycket ljus

WISE egna affär med saker som kvinnorna själva producerar

Najiba, en av mina nyfunna vänner som serverar kaffe och te

Kvällen
Efter arbetsdagen drar vi sedan hem med minibussen. Handlar lite, däckar i soffan. Går ut och käka någonstans och avslutar sedan kvällen med vänner.

Från vår lägenhet. Långt där bakom ligger bergen som inte syns i mörkret

Poverty

Before I was supported by the cooperative, I was low. I used to feel that even my thinking ability is less than others. Belittled myself and felt that i am not equal to other human beeings. I considered myself bad and useless who cannot do anything useful to change my life. When such thinking engrossed my mind, I usually cried with a feeling of hopelessness. 

Fattigdom är något som verkligen behöver bekämpas på alla områden. Fattigdom i materiella ting, men också fattigdom som sitter i psyket. Människor är guld värda oavsett mängden av inkomst, men att inte kunna försörja sig själv eller sin familj bryter ner oss inifrån.

First day at office

Office selfie

Första dagen på kontoret! Är så himla pepp på organisationen som vi ska jobba på i två månader. Den heter WISE, Women In Self Employment, och arbetar för fattiga kvinnor runt om i Etiopien. Vi ska vara med på ett projekt som kallas Empower där man utrustar kvinnorna speciellt psykiskt, socialt och ekonomiskt. Då jag brinner för unga tjejer och självkänsla så känner jag att jag är på helt rätt plats.

Halsbandet jag har på mig köpte jag i förmiddags. Kvinnorna som är med i organisationen får möjlighet att spara pengar tillsammans och senare starta små företag för att försörja sina familjer. Mitt halsband är gjort av återvunnet papper, kostar inte ens 15 SEK (40 birr) men hjälper de att leva värdiga liv. Så värt!

Men hörni, människorna! Vilket underbart folk etiopierna är. SÅ trevliga, hjälpsamma och vänligt inställda mot oss. De vill verkligen att vi ska känna oss hemma och gör allt de kan för att visa sin gästfrihet. Vet inte hur mycket vi blivit bjudna på hittills. Idag t ex blev vi bjudna på etiopiskt kaffe på en liten kaffe restaurang bredvid kontoret.

Allt är verkligen no stress "shikrielem"och man fokuserar på relationer. Jag tog inte ens med mig min klocka hit för att slippa stressa.

Peace out Sweden!