Ja alltså, sängarnas komfort kan diskuteras. Sängen består av en
trästomme med ytterst tunn madrass. I början trodde jag att ryggskott lurade
kring varje knut, det var inte en rolig upplevelse. Men slutligen vände jag mig
och nu sover jag ganska gott. Djupt också tydligen. En morgon frågade Becka mig
om jag hade hört åskvädret under natten, när jag svarade förvånat:
”Va, har det varit åskväder?”
”Jag VISSTE att du skulle säga så” fick jag till svar
Rebecka hade vaknat av den värsta stormen hon upplevt under sin livstid
och försökte så klart väcka mig för att få lite betryggande sällskap att
genomlida natten med. Trots att åskan dundrade, hon ropade mitt namn flera
gånger och blinkade med ficklampan ett antal gånger så hade jag inte gett någon
respons. Då måste vi nog räkna in att jag hade både öronproppar och sovmask
(okej, nu vet jag att både min familj och Judith skrattar gott, men skulle ni
vilja bli väckta av galna hundar och starkt solljus va va?).
En annan morgon frågade Rebecka om jag hade drömt något roligt.
Tydligen hade jag skrattat högljutt och länge fram på småtimmarna. Det är nog
ett bra tecken om man skrattar när man sover. Antingen har man haft en väldigt
bra dag, eller så mår ens undermedvetna väldigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar